En vanlig durtreklang består av en grundton, grundtonens stora ters och grundtonens kvint. En molltreklang är samma sak fast med en liten ters.
I en fyrklang (alltså ett septimackord)lägger man även till grundtonens septim. Om septimen är stor (som i C-B) kallas ackordet för ett maj-ackord och skrivs Cmaj7. (Ibland ersätts "maj" och ibland även sjuan med en liten triangelsymbol, som dock betyder samma sak.) Om septimen är liten (som i G-F) blir det ett vanligt septimackord, och skrivs G7.
Ett durackord med liten septim är även ett dominant ackord, och leder till tonartens grundton.
I ett nioackord lägger man till grundtonens nona, stor eller liten (samma sak som en sekund, fast oktaverad en oktav upp). Och så fortsätter det. I tretton-ackord och liknande brukar man ta bort kvinten och lite andra toner för att det inte skall låta för grötigt.
Ett dim-ackord är ett ackord bestående enbart av små terser. Tänk ett mollackord, och sänk kvinten ett halvt tonsteg. Lägg sedan till sjuan ocksåk och sänk den två tonsteg (för enkelhetens skull kan man tänka sig en sext). Då har du ett dim-ackord. Även dim-ackordet har en dominantfunktion. Det finns endast tre unika dimackord.
Ett sus-ackord då, är helt enkelt ett vanligt ackord, vilket som helst, med höjd eller sänkt ters. Om man bara skriver Csus menar man i regel Csus4, vilket innebär att tersen är höjd till en kvart. Även Csus2 förekommer, där tersen är sänkt till en sekund.